Sport & fritid iTimrå 4 2022

Legendaren

ZÄTA

Text Olof Wigren Foto Bildbyrån

Fler bilder:

– talangen som växte till en storstjärna

VM–guld och OS–guld 2006, Stanley Cup–mästare 2008, flera ytterligare medaljer i stora mästerskap och en skrälldus personliga utmärkelser. Över 1 200 NHL–matcher (slutspelsmatcher inkluderade) och en respekt bland med– och motspelare som var lika stor som hans skicklighet som spelare.
Tidigare har vi berättat om Lennart ”Lill–Strimma” Svedberg och Mats Näslund i denna tidning. Nu är det hög tid för Henrik Zetterberg.

I Sverige har han mest gått under smeknamnet ”Zäta”, i Nordamerika kallar man honom för ”Hank”. Grabben från Njurunda som tidigt bytte till Timrå IK, slog igenom med kraft när Timrå gick från Hockeyallsvenskan till Elitserien.
– En av mina största hockeyupplevelser, har han sagt långt senare om detta och med hela karriären i backspegeln.
Han blev Årets Rookie i Elitserien våren 2001 och fick Guldpucken som Sveriges bäste hockeyspelare året därpå och så dags var det bara ett som gällde för Henrik Zetterberg: spel i NHL.

Han kom till ett mästarlag med spelare som Nicklas Lidström, Tomas Holmström, Steve Yzerman, Sergei Fedorov, Pavel Datsiuk, Luc Robitaille, Brendan Shanahan, Chris Chelios, Brett Hull, Igor Larionov… Namn som kan ge hockeyfrälsta ståpäls.
Intressant är att när han draftades av Detroit Red Wings 1999 var det inte som en av de tidigaste. Han tingades först i den sjunde rundan, som spelare nummer 210 det året, men det skulle snart visa sig att hans kapacitet och potential var större än de flesta i NHL hade förväntat sig.

Spelsinnet, förmågan att hitta sina medspelare med öppnande passningar, målsinnet och ledaregenskaperna skulle komma att ge honom en fantastisk karriär i världens hårdaste hockeyliga och i Tre Kronor. Trots att han under de sista säsongerna plågades och hämmades av ryggproblem som också fick honom att sluta i förtid.
Visst, Henrik var 37 år när han spelade sin sista match, men han hade kunnat fortsätta i flera säsonger till om det inte vore för det där med skadorna och smärtorna.
Hans spelsätt byggde nämligen inte i första hand på snabbhet och styrka utan övervägande på teknik, talang och klokskap och den hade kunnat hålla honom på världsnivå till en bra bit över 40–årsåldern.

Efter två starka säsonger i NHL blev det lockout och massor av NHL–spelare sökte sig bland annat till Elitserien under den tiden. Henrik Zetterberg var inget undantag.
Den stjärnspäckade säsongen 2004/05 vann han Elitseriens poängliga och fick återigen Timrå–fansen att sjunga sånger och hamna i extas.
Det var också sista gången han gjorde en seriematch för Timrå IK.
Fram till 2018 skulle han bara komma att representera Red Wings – och 23 matcher för schweiziska Zug under en kort lockoutperiod – förutom Tre Kronor.

Henrik var en av dem som fick vara med om att vinna både VM–guld och OS–guld 2006. I OS i Turin var han lagkamrat med bland andra Henrik Lundqvist, Mats Sundin och Peter Forsberg. Det bästa svenska landslag vi sett i modern tid. I finalen mot Finland (3–2) gjorde Henrik ett mål och en assist.

Ändå är nog 2007/08 Henrik Zetterbergs allra mest imponerande säsong.
Då gjorde han poäng i de 17 första matcherna av säsongen – klubbrekord –, vann ärofyllda Conn Smythe Trophy som slutspelets mest värdefulla spelare och blev Stanley Cup–mästare för första och enda gången. Henrik var nu en av ligans bästa spelare, skrev ett rekordkontrakt med Red Wings 2009 och 2013 fick han överta ikonen Nicklas Lidströms roll som lagkapten.

I september 2018 meddelade Henrik att det var över.
Då hade han året innan fått uppleva sin tusende grundspelsmatch för Red Wings i det som blev lagets allra sista i den klassiska Joe Louis Arena.
Numera bor Henrik Zetterberg tillsammans med sin familj i skånska Ängelholm.
Tips: Om du har dålig koll på Henrik Zetterberg, finns det gott om höjdpunkter att botanisera i på YouTube.
Där framgår det med all önskvärd tydlighet vilken extraordinärt begåvad spelare han var.

 

FAKTA

Henrik Zetterberg
TITLAR OS–guld 2006, VM–guld 2006 och Stanley Cup 2008.
ÖVRIGA MEDALJER OS–silver 2014, VM–silver 2004, VM–brons 2001 och 2002.
UTMÄRKELSER I ELITSERIEN Årets Rookie 2001, Alla Star Team 2002 och 2005, Guldpucken 2002.
UTMÄRKELSER I NHL All–Rookie Team 2003, All Star Game 2007 och 2008, All Star Team 2008, Conn Smythe Trophy 2008, NHL Foundation Player Award 2013, King Clancy Memorial Trophy 2015.

Artikeln publicerades i iTimrå 4 2022 på sidan 24