Sport & fritid iTimrå 3 2020

Par i jakt

Text & foto Anders Eliasson

Vissa ägnar september åt att sörja den flyende sommaren.
För PeA Olsson och Annika Olsson-Fischer är månaden dock förknippad med årets höjdpunkt, älgjakten. Magasinet fick en träff (!) med paret och pratade naturupplevelser, spänning
– och varför det ibland är bäst att inte skjuta alls.

Höst. Ett vackert ord på en årstid som doftar mustig skog. Svamp- och bärplockning lockar, och kanske är det så, att lite av den där insikten infinner sig att; snart täcks marken av snö.
Då inträder en annan känsla. Men den kommer då. Nu är det nu. Och det doftar höst. Och i skogen är det älgjakt.
Älgen som nationalsymbol representerar stora kulturella och ekonomiska värden. Hällristningar gjorda för tusentals år sedan vittnar om djurets betydelse för dåtidens människa. Kanske dyrkades skogens konung på då den gav både mat och kläder.
De enorma fångstgropssystem som fanns i delar av Västernorrland saknar motstycke i världen, och visar på hur människan tjänade på att samarbeta för att konstruera dessa system med fångstgropar. Och kring lägereldarna vid Indalsälvens stränder för tusen år fanns säkerligen frågeställningen; Hur jagar man bäst en älg? Det sas att ett sätt var att såga igenom en trädstam en meter upp, för när älgar, som ju står och sover, (då deras avsaknad av knäleder omöjliggör för dem att ligga ner) lutar sig mot trädet för att sova, och därpå faller omkull, inte kan resa sig igen, och då är det bara att gå fram med spjuten!

Annika

Annika vid Norrkrånge. Precis här på gränsen mellan Timrå och Härnösands kommun har hennes och PeA:s jaktlag sina marker.


Men den där skrönan tror vi inte riktigt på, så vi hälsade på i Bye i de norra delarna av Timrå och knackade på hemma hos Per-Arne Olsson och Annika Olsson-Fischer. De är bägge hängivna älgjägare och kan reda ut begreppen för en okunnig men nyfiken stadsbo!
– Välkommen! Säg PeA, det är så jag kallas!
Mannen som hälsar är ordförande i Timrå Jaktvårdskrets vilken är en del av Svenska Jägareförbundet.
Det finns ungefär 360 medlemmar i Timrå, och utan att veta säkert, så konstaterar PeA att de flesta av medlemmarna är nog älgjägare, men att det jagas även hare och fågel i medlemskåren.

Innan man kramar av skottet måste man först vara absolut säker på att fälla djuret på en gång. Sedan är det kanske en ko med kalv som går förbi, det etiskt rätta är då att man skjuter kalven först, men om man inte har skottläge på den, kanske man ska avstå helt och hållet. Så, nej, jag blir inte alls besviken om jag inte får skjuta.

Majoriteten av medlemmarna är män, och traditionellt har det varit så, men kvinnornas antal i jaktlagen ökar något. En av dessa är hustrun Annika som till vardags jobbar på skolan i Söråker. Hon är 44 år, och tog sin jägarexamen för fem år sedan.
– Jag var ju ändå ute med PeA i skogen jämt och ständigt, så det var ju lika bra att bli jägare jag med säger hon med ett skratt och häller upp en kopp kaffe.
Ungefär 12 procent av jägarkåren i den här delen av landet är kvinnor, en försiktig gissning är nog att många av kvinnornas män även är jägare. Det blir hursomhelst enklare då, för är man en hängiven jägare som PeA är, så blir det en livsstil.
Ute på gården finns upphängnings­anord­ning för älgkroppar som ska styckas, några hundar i en hundgård varnade husets husse och matte att en främling just parkerat sin bil vid väggen på huset där älghorn i olika storlekar hänger. Utanför huset står en fyr­hjuling packad med släpkärran kopplad. Inne i hallen på väggen hänger några rå­djurshorn monterade och i vardagsrummet ovanför två bastanta vapenskåp hänger me­daljprydda älghorn med imponerande skovlar. PeA har jagat i mer än 30 år. Jakten är hans liv.
Hur många har du skjutit?
– Det är många, svarar han, men jag tycker inte siffran är intressant. Jag jagar inte för att fylla frysen, utan för att det är roligt, ro­givande och en social grej. Köttet i boxen blir en bonus. Men det är allt runtomkring som är så härligt med en jakt. Den pågår under fem månader per år, men däremellan är det så mycket annat som det ska ordnas med.

Knivar

Två vackra, handgjorda knivar följer alltid med i bältet. Ser du skillnaden? Den vanliga kniven (vänster) har brett blad. Buköppnaren (höger) har smalt, kort blad blad och trubbig spets för att inte skada inälvorna på djuret när buken öppnas.

PeA berättar hur han, Annika och de andra i jaktlaget är ute i skogen och sätter upp saltstenar till djuren, hur de bygger och underhåller jakttornen, och hur de fyller på med ved till grillplatserna och om kontakten med markägarna och hur man röjer i skogen för att man vid jakten ska få fri sikt och ett säkert skytte. Dessutom är det viktigt att man har koll på vinterstammen, alltså de djur som efter jaktens slut finns kvar i skogarna.
Det är en inventering som görs och ligger som beräkning för vilket antal älgar som kan skjutas under kommande jakt.
– Det här är något vi jägare som arrenderar jakträtten gör tillsammans med markägare och Länsstyrelsen. Så det finns ett väldigt stort engagemang i samhället när det gäller älgjakt utanför själva pangandet i skogen, säger PeA.
Annika då? Hur många älgar har du fällt på de fem år du varit aktiv jägare?
– Ingen! Men jag är inte ledsen för det. Det finns älgjägare som jagat vartenda år i 20 års tid och aldrig avlossat ett skott. Det betyder inte att de är dåliga jägare, det berättar istället att de är ansvarsfulla.
Annika berättar hur oberäkneligt det kan vara när en älg kommer förbi platsen där man sitter på pass. Hela tiden är säkerhetstänket närvarande. Djuret kan komma från vilken vinkel som helst, kan vända på en sekund och komma upp i farter på 40–50 km/h under kortare sträckor. Hur pass bra skytt är man på avståndet mellan jägaren och älgen? Hur blir skottvinkeln och vad finns bakom djuret?
– Innan man kramar av skottet måste man först vara absolut säker på att fälla djuret på en gång. Sedan är det kanske en ko med kalv som går förbi, det etiskt rätta är då att man skjuter kalven först, men om man inte har skottläge på den, kanske man ska avstå helt och hållet. Så, nej, jag blir inte alls besviken om jag inte får skjuta, men hör man ett skott från en jägarkollega i skogen, så blir man ju glad förstås!

Om man nu vill bli älgjägare, hur gör man?
Först får man börja med att ta en jägarexamen. På lektionerna varvas teori och praktik. Annika gick en 10-veckorskurs. Klarar man proven, kan man sedan ansöka hos polisen att få en vapenlicens. Då görs en lämplighetsbedömning och en behovsprövning , passerar man den så kan man köpa ett vapen. För att få köpa ett vapen krävs att man har ett godkänt vapenskåp.
Det finns faktiskt ett litet undantag, och det är att du kan få låna ett vapen av en kamrat, men detta kräver ett lånetillstånd som man även ansöker om hos polisen.
Har du nu ett godkänt vapenskåp och gärna vill äga ditt vapen, varierar priset förstås, men ett vapen för älg, om man tittar på ett nybörjarkit med vapen och kikarsikte och sånt, kostar runt 15 000–20 000 kronor. Därefter tillkommer det statliga jaktkortet. Årligen kostar det idag 300 kronor, och måste lösas oavsett vilket vilt du avser att jaga.

Sedan måste du ha en plats att jaga på där du har jakträtt. För att få det måste du ingå i ett jaktlag. (Ja, du kan i princip vara ensam som jägare, men hur ska du göra efter att du fällt en älg på 300 kilo ute i skogen 500 meter från bilvägen? Sedan måste du ha en släpvagn och ett samt kylrum samt ställe att hänga upp älgen på för styckning, vacuumförpacka en del av köttet, mala till köttfärs. Och en väldigt stor frys.)
Älgjaktslag fyller en stor social funktion för många, det lockar alla möjliga sorters människor med stor kärlek till skogsliv och jakt, och en stark gemenskap finns i jaktlaget. Här finns även någon som har den där kringutrustningen, den terränggående fyrhjulingen, en annan i laget har kunskapen kring hur man styckar, och medlemmarna betalar för att få hyra in sig i exempelvis kylrummet. Allt sådant varierar mellan de olika jaktlagen.
Sedan är det ju det här med övrig utrustning förstås, som på bilderna här intill. Man kan förstås jaga i kostym eller klänning om man nu vill det, men en skjuten älgkropp ställer sina krav på de som ska hantera den, och nu är vi ute i naturen och då är det rejäla robusta kläder som gäller.
Så sammantaget ser det ut att bli ett dyrt kilopris för köttet, men allt är relativt och i jämförelsen, så vad kostar inte slalom i fjällen en vecka eller en Chevrolet 56:a som man cruisar fram och tillbaka med längs Köpmangatan varenda helg under sommarhalvåret? Man prioriterar!
Annika och PeA ingår båda i Gåsnäs jaktlag som har fem ordinarie medlemmar plus gästjägare. Två av de sistnämnda den första jaktveckan. Systemet med är att dels utöka sitt sociala nätverk, samt naturligtvis jaktlagets medlemmar själva få jaga i andra landskap.
Älgjakttiden i Västernorrland sträcker sig från den 7 september till den 27. Därefter blir det ett jaktuppehåll under brunstperioden, och jakten återupptas den 12 oktober och pågår till den sista januari. Så fem månaders jakt per år på älg är tillåten.

Per-Arne ”PeA” Olsson och Annika Olsson-Fischer

Per-Arne ”PeA” Olsson och Annika Olsson-Fischer älskar jakten. Att sitta på pass är både meditativt och spännande på samma gång.

Jämthunden Rapp är tre år och har i höst fått vara med på sin andra jakt. Rapp ingår som en viktig jaktkamrat, och är nog den som är mest taggad och ivrig i teamet. Rapp får lämna hundgården och följa med matte och husse när det ska tas bilder.
När vi kommer fram till ”Olles backe” stannar vi till vid vägkanten och promenerar 75 meter upp till ett av de tretton jakttorn som finns i Gåsnäs område. Vi går dit för att ta bilderna till det här reportaget. Så säger plötsligt PeA:
– Det står en älg därborta, 500 meter bort.
Han pekar mot ett skogsområde norr­ut, som den stadsbo och ickejägare under­tecknad är, dyker en känsla av tvivel upp. Hur kan han säga en sån sak? Innan skogsområdet börjar är det tät lövskog, och det går inte att se några älgar där, inte ens om det vore en flock älgar på 100 djur.
Hur kan du veta det?
– Rapp markerar tydligt, det syns på en gång. Han sträcker på halsen. Svag vind ligger på från det hållet, och hans känsliga nos registrerade det på en gång!
Sedan läser PeA landskapet som en öppen bok, och berättar om älgstråken. Djuren rör sig i ett område av logiska skäl. Där finns mat, här är det enkelt att gå då det är avverkat. Där nere ligger sjön där dit de går och dricker och titta här, älgspår i leran där vi själva går.
– Där det är lätt för oss att gå, där går även älgarna!

Visst, det är väldigt lugnt och rogivande att sitta på ett pass, men man kan ändå inte slappna av en sekund.

Men där någonstans slutar likheten mellan människan och älgen. För skogens konung – även om han väger 500 kilo – rör sig mer graciöst i sitt naturliga habitat än vad en modern stadsmänniska någonsin kan göra. PeA berättar om en gång då han satt på ett pass. Ett knak hördes i skogen. Långt, långt bort. Sedan tvärtyst, och plötsligt står älgen bara tio meter ifrån honom. Den hade förflyttat sin enorma kroppshydda genom skogen fullständigt ljudlöst.
– Det är det där som är tjusningen och spänningen med jakten skjuter Annika in. Folk som inte upplevt att sitta på pass i skogen kan tro att det är en trist och ändlös väntan. Det är meditativt och rogivande, och tiden står stilla, berättar hon.
Kan man lyssna på en talbok i lurarna under tiden om man vill?
– Haha, nej, nej! Man måste vara väldigt koncentrerad hela tiden. Visst, det är väldigt lugnt och rogivande att sitta på ett pass, men man kan ändå inte slappna av en sekund. Det gäller att sitta väldigt stilla och absolut tyst. Om vindriktningen är till ens fördel, märker inte djuren att man är där. Vid ett tillfälle var det ett lodjur som passerade under tornet där jag satt. Det var mäktigt!

Hösthälsning från jägarna

Det statliga jaktkortet som löses varje år gäller för all typ av jakt. Fågel, småvilt, älg, rådjur, vildsvin och allt annat. Det betyder nu inte att det bara är att skjuta. Lodjuret som gick under Annikas jakttorn var fredat. Då, i alla fall, för viss jakt på lodjur sker, detta för att reglera stammen och är strikt reglerat till vilket område det gäller. Det är Länsstyrelsen som bestämmer detta. Även jakt på björn är strikt reglerat. Västernorrland är, när det gäller björnjakt, reglerat i två områden. Totalt får i årets jakt 35 björnar fällas. I det område där Timrå tillsammans med Härnösand, Sundsvall och Kramfors ingår får sammanlagt 10 björnar skjutas på licensjakt.
Men när man sitter i tornet och en råbock kommer förbi?
– Den är det inte licensjakt på, så den får man skjuta, men det låter vi bli. Rapp är ute för att spåra älgar, han ska inte bry sig om rådjur och annat. Om vi skjuter en råbock får Rapp en signal om att det är såna han ska nosa reda på. Då blir det helt fel säger PeA.
Men så länge det är älgar som kommer förbi, så är det bara att skjuta?
– Man måste hela tiden väga in olika bedömningar. Om det är en stor tjur som kommer, kan vara klokast att låta den få vara ifred ett tag. Tiotaggare och större låter man bli åtminstone under den första delen av jakten. Så är det bara.
Anledningen till det är att förekomsten i en älgstam av älgtjurar äldre än fyra år påverkar positivt villigheten hos hondjuren att bli betäckta. Det har forskningen kommit fram till. För finns ingen äldre tjur i närheten skjuter hondjuren på brunsten några veckor, vilket innebär att kalvarna föds senare på försommaren, och därigenom påverkas slaktvikten under hösten. Minus ett kilo kött för varje dag som betäckningen blir senarelagd handlar det om. Så att låta stortjuren vandra iväg i fred under septemberjakten är något jägareförbundet rekommenderar. (Fast det kan säkert vara svårt att låta en 20-taggare passera…)
Men de flesta jaktlagen har ordentlig koll på vilka djur som finns i deras område. För älgjakten startade inte den 7 september, den pågår hos de inbitna jägarna året runt. PeA och Annika har satt upp sju viltövervakningskameror vid några av de saltstenar som placerats ut. Kamerorna registrerar antalet älgar och där kan man även se om det är tjurar eller hondjur. I Gåsnäs område har 11 djur observerats de senaste dagarna. Inbördes kan jaktlaget besluta vilka djur som ska fredas.

Viksjö älgskötselområde är på cirka 100000 hektar skogsmark. Det är en frivillig sammanslutning av olika jaktlag, och Gåsnäs jaktlag med sina 5 ordinarie och två gästjägare får rent teoretiskt skjuta så många älgar de vill men i slutänden är det vad som är klokt att göra som styr det hela, sen är det många faktorer som påverkar utfallet. Inom hela älgskötselområdet får 468 älgar fällas. Av dessa är 137 tjurar, 167 hondjur och 164 kalvar. ”Gåsnäsarnas” områden är sammanlagt på ungefär 1000 hektar, och är uppdelad i olika ”tårtbitar” så kallade såter för att fungera rent praktiskt under jakten. De olika jägarna placeras på sina pass, och jaktledaren PeA och jämthunden Rapp börjar sitt sök efter något eller några av de 11 djur som beräknas finnas på området.
– Jag släpper honom, och hans nos leder vägen. Han kan dra iväg en kilometer och finna älgen, sedan beror det lite på hur den reagerar. Älgen kan bli stillastående och avvaktande, då hörs ståndskallet från Rapp och då går jag dit och osäkrar bössan, eller den kan dra iväg. Då ser jag på hundpejlen åt vilket håll de är på väg, och gör ett allmänt utrop i radion.
En hundpejl är inget man måste ha som hundförare, men kan vara bra, för en hund kan dra iväg väldigt långt bort och vara borta i flera dygn. En sådan går loss på 6000 kronor. Pejlen alltså. Jaktkamraten och tillika jämthunden Rapp är ovärderlig!

Förra året avslutades jakten med fyra skjutna älgar för Gåsnäs jaktlag. Strax innan Magasinets tryckning meddelar Annika och PeA att en kalv och en tjur fällts. Allt har gått bra, och några älgar till kommer kanske att fällas under veckan som kommer.

Utrustning

KOMRADIO. ”Kalv på väg över kalhygget mot tjärnen, går långsamt riktning syd-sydväst, -kom.”
”Uppfattat, klart slut.”
Ja, vad som än sägs i skogarna, så viskas det fram.

VISSELPIPA. Visselpipan är ett viktigt redskap för hundföraren. Hunden kan höra signalen på en kilometers håll, och kommer tillbaka när husse kallar.

FÖRSTA HJÄLPEN. Förra året sprang en älg rakt på PeA. Han blev riven i låret och skräd­darmuskeln lossnade från sitt fäste. Benet svällde upp och det blev två dagars avbrott i jakten.

VAPEN. En Tikka T3 med kaliber 308 Winchester är ett modernt kul­vapen i kompo­sit­material. Gevär i den här klassen kostar runt 15000 kronor. Sedan tillkommer kikarsikten och annan utrustning för att passa jägaren.

EN FANTASTISK NOS! Den kanske viktigast pusselbiten av alla för en lyckad jakt är att ha en bra jakthund, som här PeA Olssons knäppsäkra Rapp. En bra jakthund har ett bra lukt- och spårsinne, men är också lugn, stabil, disciplinerad och har ett bra samspel med sin förare. Som med så mycket annat handlar det om fallenhet – och så massor av träning. Runt hundens hals finns en spårsändare som gör att föraren hela tiden kan följa hundens rörelser i terrängen med hjälp av gps. Jakthunden är mer en del av jaktlaget än en del av utrustningen.

ÄLG

Europeisk älg når en kroppslängd (huvud och bål) av 210 till 350 cm, en mankhöjd av 140 till 235 cm, en svanslängd av 5 till 12 cm och en vikt mellan 200 och 825 kg.
Älgar förekommer i skogsmark och trivs i miljöer med sjöar och våtmarker. De lever huvudsakligen ensamma och är dagaktiva.
Om vintern förekommer att den samlas i mindre grupper men under parningstiden tillåter inget par andra älgar i närheten. Det förekommer häftiga strider mellan tjurarna om älgkon, men oftast räcker hotfullt beteende för att skrämma iväg en svagare motståndare.

ÄLGJAKT

Av Sveriges cirka 300 000 jägare jagar 270 000 älg. Det skjuts cirka 80 000 älgar varje år i Sverige.
Älgjakten börjar i Sverige den första måndagen i september i de norra delarna, och andra måndagen i oktober i övriga delarna.
Vid älgjakten fälls alla typer av djur, men det genomsnittliga djuret är ungt och väger omkring 120 kilo. Runt 40 procent av den vikten består av ben och inälvor och delar som sällan används, till exempel huvud.
Ett ungdjur ger ungefär 40–50 kilo rent prima matkött från ett djur som levt ute i naturen. För den som äter kött och är mån om att hitta råvara som håller hög kvalitet och är klimatsmart, är det svårt att finna ett bättre alternativ än norrländskt älgkött.

Artikeln publicerades i iTimrå 3 2020 på sidan 24